Enligt en ny kostpolicy ska barnen inte längre få sötad yoghurt eller varm choklad. Detta för att främja barnens hälsa.
Sylt till pannkakorna går dock bra.
– Det är självklart att de får sylt till pannkakor. Det serveras ju inte varje dag så det är inga problem, säger Mats Eliasson, koststrateg inom barn- och ungdomsnämnden i Karlstad, till SVT Värmlandsnytt.
No related posts.
Tandläkare i Stockholm och Skåne skrev under 2013 ut dubbelt så mycket antibiotika som tandläkare i Västerbotten, precis som tidigare år. Det visar Socialstyrelsens lägesrapport av tillståndet i tandvården 2014.
Den totala förskrivningen har dock minskat något sedan 2012.
Varför det är så stora skillnader mellan landstingen är inte känt, skriver Socialstyrelsen men påpekar att eftersom behovet är lika stort överallt tyder skillnaderna på en skillnad i praxis.
När följsamheten till de nationella riktlinjerna för antibiotikaförskrivning ökar kommer skillnaderna att minska, spår Socialstyrelsen.
I Tandläkartidningen nummer 3, som kommer ut den 21 februari, publiceras nya rekommendationer för antibiotikabehandling i tandvården.
Rekommendationer för antibiotikaprofylax publicerades i Tandläkartidningen nummer 13, 14 och 15 2012.
Liknande artiklar:
Utvecklingen har gått åt olika håll i landet. Gävleborg och Skåne hade år 2011 fler tandhygienister än tandläkare. Lägst andel hade Kronoberg och Stockholm.
De regionala skillnaderna kan bero på skillnaderna i tillgång på de olika personalgrupperna, men kan också vara resultatet av förändringarna i kompetenssammansättningen eller arbetsfördelningen lokalt på klinikerna.
86 procent av tandhygienisterna arbetade kliniskt 2011, 54 procent av dessa inom offentlig vård, en nästan identisk andel jämfört med 1995. Tre procent var män 2011 mot 1 procent 1995.
Liknande artiklar:
Tandvårdschef Ann-Marie Olhede är mycket förvånad över kassans tolkning av regelverket.
– Vi har utgått från att vi tolkat reglerna korrekt. Det är märkligt att Försäkringskassan inte har reagerat tidigare trots att stödet har varit i kraft sedan 2008, säger hon.
Tvisten handlar om huruvida tandvårdsstödet ska gå in vid specialisttandvård där patienten uppnått högkostnadsskyddet. I Västra Götaland tolkar man reglerna som att stödet ska täcka upp för kostnaderna som regionen har.
Västra Götaland har förlorat ett par fall i förvaltningsrätten.
– Vi går nu vidare och har överklagat till högre instans för att få prejudikat. Fram till dess har vi reserverat medel så att patienterna inte ska bli lidande. säger Ann-Marie Olhede.
Liknande artiklar:
I snitt består ungefär 5 procent av alla parförhållanden av personer med samma yrke. För tandläkare är andelen 14 procent. Vanligast med parbildning inom yrket är det bland läkare (se grafik).
Forskning visar att personer som gifter sig med varandra ofta är lika när det gäller saker som etnisk och religiös tillhörighet samt utbildningsnivå. En förklaring till det senare är att utbildningen och arbetsplatsen fungerar som en lokal ”giftermålsmarknad”.
När det gäller läkare är inte bara var fjärde tillsammans med en annan läkare. Ytterligare drygt 7 procent av läkarna är tillsammans med en sjuksköterska. Motsvarande siffror när det gäller parförhållanden mellan tandläkare och tandsköterskor eller –hygienister finns inte. Men man kan anta att andelen är ganska hög även här.
Men hur är det då med hållbarheten i ett tandläkarpar? Ja, den som vill ha ett förhållande med goda möjligheter att hålla bör vänta med att bilda par tills han/hon fyllt 30 år och skaffat en hög utbildning. En jämngammal partner med utbildning på samma nivå gör nämligen förhållandet stadigare.
Det är slutsatsen av en studie av 160 000 par som bildades 1999–2001. Efter tio år hade totalt sett knappt två av tio par separerat. Faktorer som ålder och utbildningsnivå hade stor betydelse för vilka som gått skilda vägar. Bland dem som träffades före 25 års ålder hade 30 procent separerat efter 10 år. Lika hög var siffran bland de par där båda bara hade förgymnasial utbildning. Av läkarparen i undersökningen hade endast ett av tio separerat efter de tio åren.
Liknande artiklar:
Läkare från den intilliggande vårdcentralen tillkallades. Denne kunde inte se filen i patientens hals, och man beslöt att remittera patienten för röntgenundersökning. Patienten körde själv bil till röntgenkliniken. När han kom dit fanns ingen remiss där.
Remiss ordnades, röntgen genomfördes, och man kunde konstatera att filen satt kvar i svalget. Patienten åkte själv vidare till sjukhuset, där filen avlägsnades under narkos.
Tre dagar senare ringde personal från tandvårdskliniken upp patienten för att höra hur det hade gått. Patienten var då starkt kritisk till att man inte hade hört av sig tidigare.
Läs mer i Tandläkartidningen nr 3 2014 som kommer ut den 21 februari.
No related posts.
Personer som lider av känsliga tandhalsar använder ofta speciella tandkrämer mot sina besvär. Men nu kan forskare i Storbritannien visa att en behandling där ett dentinbindningsmedel appliceras på tandhalsarna ger en mycket bättre lindring.
Läs mer i Tandläkartidningen nummer 3 2014 som kommer den 21 februari.
No related posts.
– Förenklingarna har varit efterfrågade av tandvården och nu har vi ekonomiska möjligheter att genomföra dem, säger Barbro Hjärpe, odontologisk utredare och tandläkare på TLV, i ett pressmeddelande.
Enligt förslaget ska även patienter med större tandvårdsbehov tillåtas flera behandlingar inom tandvårdsstödet.
Förslaget går nu ut på remiss och beslut fattas i nämnden för tandvårdsstöd i april.
I Tandläkartidningen nummer 4 2014 som kommer ut den 13 mars kan du läsa mer om förändringarna och vad de innebär för dig som tandläkare.
Liknande artiklar:
Vårdgivaren utredde händelsen och kom fram till att det redan vid undersökningen ett och ett halvt år innan patienten remitterades till specialist fanns tecken på fördjupade fickor på röntgenbilderna.
Fickorna syntes ännu tydligare på röntgenbilderna vid undersökningen ett år senare.
Läs mer i Tandläkartidningen nr 3 2014 som kommer den 21 februari.
No related posts.
Vid årsskiftet erbjöds alla i Västra Götaland avgiftsfri tandvård till och med det år de fyller 24. I och med detta skiljer regionen ut sig markant från de regler som gäller i övriga landet.
Lars-Inge Stomberg (M), vice ordförande i tandvårdsstyrelsen, tycker att det är fel att satsa på 24-åringarna:
– Det handlar om prioritering. Vi borde i stället satsa mer på barn och äldre. Nu riskerar de att komma i skymundan. Främst handlar det om barn i socioekonomiskt utsatta områden och äldre vars odontologiska hälsa riskerar att raseras, säger han.
Tandvårdschef Ann-Marie Olhede är däremot övertygad om de positiva effekterna av höjningen av åldersgränsen:
– Det är en folkhälsosatsning som kommer att innebära att fler unga kan bibehålla en god tandhälsa upp i vuxen ålder.
Även i Sörmland och Gävleborg höjdes åldersgränsen vid årsskiftet, från 19 till 20 år. I Norrbotten förekommer diskussioner om en höjning.
Läs mer i Tandläkartidningen nr 3 2104, som kommer ut den 21 februari.
Liknande artiklar:
Redan en timme efter en oralt given dos av antibiotika finns läkemedlet i kliniskt relevanta koncentrationer i tänderna, visar tysk studie.
Läs mer i Tandläkartidningen nummer 3 2014 som kommer den 21 februari.
No related posts.
Allt fler landsting och regioner startar kunskapscentrum som satsar på forskning, utveckling och utbildning inom äldretandvård. Därför startar Sveriges folktandvårdsförening ett nätverk för kunskapsutbyte och samarbete.
Pia Gabre, chef för Folktandvården Uppsala läns nya kunskapscentrum för äldretandvård, är sammankallande för nätverket.
Göteborg och Stockholm har kunskapscentrum för äldretandvård sedan tidigare. Uppsala invigde sitt i januari, och nu ansluter sig Örebro till skaran.
Tandläkare Maria Wikander är projektledare för ett nytt kunskapscentrum för äldres munhälsa som byggs upp inom Folktandvården Örebro län. Centret kommer att invigas senast i sommar, berättar hon.
Även folktandvården i Västernorrland ska starta en enhet för äldretandvård. Enligt planerna är enheten i full drift den 1 augusti i år.
De olika kunskapscentrum liknar varandra, men har lokala influenser och inriktningar som gör dem unika.
Därför behövs ett nätverk.
– Samarbete kommer både oss och patienter till del på ett positivt sätt, säger Maria Wikander.
– Det kan leda till samsyn i vissa frågor. Tillsammans kan vi försöka påverka. Vi kan också ge varandra idéer.
Liknande artiklar:
Samtidigt kommer blivande tandläkare att få låna upp till 65 000 kronor mer än i dag under sin femåriga utbildning, enligt förslaget, som presenterades i går av finansminister Anders Borg.
Regeringen föreslår att bidragsdelen i studiemedlet sänks med 300 kronor per studiemånad. Samtidigt kommer studenter att få låna 1 300 kronor i månaden mer än i dag.
”Satsningen” beräknas leda till minskade utgifter på cirka 0,8 miljarder kronor per år.
– Förslaget innebär att en redan högt skuldsatt grupp tvingas till att låna mer, säger Erik Nordin, nylegitimerad tandläkare på folktandvården i Norrköping och ledamot i Saco studentråds styrelse.
– Den högre utbildningen är en ömsesidig investering från samhället och individen och vi tycker att det är synd att staten ämnar att flytta över en del av sitt ansvar på den enskilda individen.
Studenter föreslås också kunna tjäna mer än i dag vid sidan av studierna och samtidigt låna maxbeloppet.
– Studenter förväntas nästan jobba vid sidan av studierna. Det är beklagligt, tycker Erik Nordin.
No related posts.
Sverige är ett av världens mest glesbefolkade länder. Drar man en linje och delar landet i två lika stora delar blir det ännu tydligare: endast tio procent av befolkningen bor norr om linjen, och glesast är det i Norrbotten.
Ett problem, inte minst för tandvården.
Så vad göra?
Jo, man tänker till och finner en lösning, och det var just vad man gjorde vid Tandvårdens kompetenscentrum i Luleå för några år sedan.
Nu, tre år efter att den nya vårdmodellen förverkligades, tycks alla inblandade vara nöjda.
I alla Norrbottens 14 kommuner finns ett parodteam med tandläkare och tandhygienister som har utvecklat sin kompetens och kan utföra mer avancerad parodontalvård än tidigare. Och fler kliniker är intresserade av att vara med. Målet är också att få med privatkliniker i vårdmodellen.
Nåja, lite gnissel var det i början.
– Alla här på kliniken i Kalix var väl inte 100 procent övertygade om att det var en bra vårdmodell. Inte minst för att mer resurser skulle satsas på patienter med parodontala sjukdomar, vilket i sin tur skulle innebära svårigheter att hinna med övriga, förklarar distrikts- och resurstandläkare Christian Sundberg.
Men i dag finns 100-procentig uppslutning kring det nya arbetssättet.
– I det stora hela fungerar det bra. Jobbet har blivit roligare och mer stimulerande, men ett problem för mig kan vara att hinna med andra arbetsuppgifter som undersökning och behandling av barn och den uppsökande verksamheten. För att avlasta mig kommer en tandhygienist att utbildas, vilket känns bra, säger tandhygienist Linda Stanze.
I den nya vårdmodellen finns en vårdplan för varje patient. Vid det första besöket gör tandläkaren tillsammans med tandhygienisten en terapiplan tillsammans med patienten. Den innehåller information om behandlingen, munsköljning med 10 ml Paroex, anestesi, subgingival rengöring, kvadrant eller sextant, fluorbehandling, samt information, motivation och instruktion. De praktiska momenten utförs av tandhygienist.
Vid de följande besöken kontrolleras det tidigare behandlade området. Depuration och fluorbehandling fortsätter. Efter fyra månader görs en utvärdering med tandläkaren.
Är läkningen god erbjuds patienten stödbehandling var tredje månad första året, i annat fall fortsätter behandlingen. I vissa fall konsulteras specialist i Luleå, och man får råd om hur man ska gå vidare. Är problemen alltför stora remitteras patienten till specialistkliniken i Luleå.
– Rent praktiskt innebär modellen att jag har fått utveckla och fördjupa mitt intresse för modern parodontologi, dels genom att planera behandlingen tillsammans med tandhygienist och kolleger, dels med att följa upp behandlingen och utföra enklare kirurgi med moderna metoder för bengeneration. I vissa fall kan patienten återfå tandben och därmed förbättrat fäste för tänder, berättar Christian Sundberg.
Också eldsjälarna bakom vårdmodellen vid kompetenscentret i Luleå är nöjda. I tider när det ofta talas om besparingar och nedskärningar av verksamhet har man utvecklat vården, och känner att både tandvårdsledningen och de som arbetar ute på fältet i de olika teamen är nöjda.
– Vi som verkar i glesbygd måste våga tänka nytt. Det var inte rimligt att remittera så många parodpatienter till specialisttandvården i Luleå, dels för att det belastade specialisterna, dels för att patienterna behövde resa så långt. Vi var helt enkelt tvungna att finna en bättre vårdmodell, förklarar verksamhetschef Tomas Josefsson, som tillsammans med bland andra parodontologerna Anders Olsson och Konstantin Sarkissov samt tandhygienisterna Gunilla Ämter och Maj Johansson, baxade projektet från ax till limpa.
Vårdmodellen bygger på att det finns ett så kallat resursteam i varje kommun. Varje team består av en tandläkare och en tandhygienist som har fått extra och fortlöpande utbildning i parodontalvård. I sin tur blir dessa personer kunskapsöverförare till andra på kliniken. Totalt finns nu 36 personer i de olika teamen, 12 tandläkare och 24 tandhygienister.
Alla fick vid starten en tredagarsutbildning i parodontalvård, från basala till mer avancerade kunskaper. Utöver detta fyra dagars auskultation på specialistkliniken i Luleå och med målsättningen att de därefter skulle föra ut de nyvunna kunskaperna och färdigheten till de övriga på hemklinikerna.
I dag är ambitionen att teamen träffas i Luleå en gång varje år, utöver detta hålls ett antal videomöten där erfarenheter och patientfall kan diskuteras mellan resursteamen och specialisterna i Luleå. Tandhygienist Gunilla Ämter, parodontolog Konstantin Sarkissov eller någon specialistkollega besöker också teamen på deras kliniker några gånger per år och får då möjlighet att diskutera patientfall och föra ut mer kunskap.
– Sedan vi startade vårdmodellen har vi märkt att remissernas karaktär har ändrats; fler patienter kan behandlas lokalt och vi får i stället ägna tid åt mer avancerad parodontal vård, säger Konstantin Sarkissov, som också berättar att intresset för parodontalvården har ökat hos medarbetarna ute på klinikerna, där man också till vardags har möjlighet att konsultera kompetenscentret för att diskutera olika patientfall. Det gemensamma journalsystemet är en god hjälp vid dessa tillfällen.
Även om vårdmodellen nu tycks fungera bra påpekar verksamhetschef Tomas Josefsson att man inte kan slå sig till ro.
– Det är som med en krukväxt: Man måste både vattna och göda den för att den ska hålla sig frisk och utvecklas.
Han är själv lite förvånad över att inte fler glesbygdslän i landet har tagit efter arbetssättet.
– Jag är övertygad om att detta är rätt väg att gå, och jag tror att fler så småningom kommer att inse det. Det finns bara fördelar för medarbetarna och patienterna, säger han.
Och det håller också tandläkare Christian Sundberg och tandhygienist Linda Stanze vid Kalixkliniken med om:
– Jag hade egentligen tänkt gå i pension nu, men tycker att jobbet är så stimulerande och utvecklande att jag fortsätter ett tag till, säger Christian Sundberg, och tillägger att han uppskattar samarbetet med Linda Stanze:
– Jag välkomnar att tandhygienisterna förkovrar sig och jobbar nära tandläkarna. Exempelvis är tandhygienistens kunskap om depuration nödvändig vid behandling av patienter med parodontit. Att ha Linda med vid operationer är ovärderligt. Hon är expert på depuration, vilket är A och O om det ska bli ett lyckat resultat.
Han förklarar att god parodontalvård handlar om samarbete. Både tandläkare och tandhygienister måste utnyttja sina kompetenser för att man ska lyckas hålla patienterna friska.
– Vi måste samarbeta hela vägen från undersökning till uppföljande vård. Det vi sett hittills är att det här arbetssättet fungerar. Och med tanke på att allt fler får implantat kommer den parodontala kunskapen och färdigheten hos tandläkare och tandhygienister att bli än viktigare i framtiden. Det handlar om att bevara tänder så långt det är möjligt, både de egna och implantaten.
Liknande artiklar:
När STB infördes för drygt ett år sedan uppskattade regeringen att drygt 285 000 personer hade rätt att utnyttja bidraget på 600 kronor per halvår. Men så har det inte blivit; knappt 22 000 personer har fått stöd, det vill säga nio av tio berättigade har inte utnyttjat bidraget.
– Vi vet inte orsakerna, men tänkbara förklaringar är att alla inte har råd med tandvård trots stödet, det kan också bero på att informationen inte har nått fram till patienterna eller vårdgivarna, säger Birgitta Rosengren, chef för enheten för vård- och aktivitetsstöd på Försäkringskassan.
Läs mer i Tandläkartidningen nr 4, som kommer ut den 13 mars.
Liknande artiklar:
Det visar en utvärdering som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gjort.
Det är tandteknikerutbildningarna i Göteborg och Malmö som bedöms ha bristande kvalitet.
Skolorna brister på ett av de sju examensmålen som har utvärderats. Studenterna visar inte tillräcklig kunskap om och förståelse för produkter och material som används inom tandvården och deras påverkan på allmänhälsan, munhälsan och miljön, enligt UKÄ.
På de övriga punkterna bedöms utbildningarna har hög eller mycket hög kvalitet.
Tandteknikerutbildningen i Umeå får omdömet ”hög kvalitet” rakt igenom.
Bedömargruppen har tittat på studenternas examensarbeten och skolornas självvärderingar samt tagit reda på studenternas uppfattning om hur väl utbildningen har skapat förutsättningar för att de ska nå målen i examensbeskrivningarna.
Utbildningar med bristande kvalitet uppfyller inte kvalitetskraven för högre utbildning. UKÄ ifrågasätter tillståndet att utfärda examen. Inom ett år måste skolorna åtgärda bristerna och informera UKÄ om vilka förbättringar som har gjorts.
Läs mer om utvärderingen av tandläkarutbildningen här.
Läs mer om utvärderingen av tandhygienistutbildningen här.
Läs mer om hur bedömningsprocessen har gått till här.
No related posts.
Tandhygienistutbildningarna har i dag fått ”betyg” efter en utvärdering som har gjorts på uppdrag av regeringen. Utbildningen finns på sju orter i landet. De får följande betyg:
Göteborg: bristande kvalitet
Jönköping: hög kvalitet
Kristianstad: hög kvalitet
Karlstad: bristande kvalitet
Stockholm (KI): bristande kvalitet
Malmö: hög kvalitet
Umeå: hög kvalitet
Sju examensmål har utvärderats för tandhygienistutbildningarna.
Studenterna i Göteborg bedöms få för lite kunskap om och förståelse för munhålans betydelse för det allmänna välbefinnandet och allmäntillståndets inverkan på munhälsan.
I Karlstad studenternas förmåga att självständigt utföra undersökningar av karies och parodontit bristande. Dessutom visar de bristande förmåga att ”med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna.”
På Karolinska institutet brister studenternas kunskap om och förståelse för munhålans betydelse för det allmänna välbefinnandet och allmäntillståndets inverkan på munhälsan. De har också bristande förmåga att ”med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna.”
I övrigt bedöms samtliga utbildningar att ha hög eller mycket hög kvalitet på examensmålen som har utvärderats.
Det är Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som har utvärderat utbildningarna.
Enligt UKÄ speglar utvärderingen utbildningarnas resultat. ”I utvärderingarna granskas i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten”, står det i UKÄ:s beslut.
Bedömargruppen har tittat på studenternas examensarbeten och skolornas självvärderingar samt tagit reda på studenternas uppfattning om hur väl utbildningen har skapat förutsättningar för att de ska nå målen i examensbeskrivningarna.
Utbildningar med bristande kvalitet uppfyller inte kvalitetskraven för högre utbildning. UKÄ ifrågasätter tillståndet att utfärda examen. Inom ett år måste skolorna åtgärda bristerna och informera UKÄ om vilka förbättringar som har gjorts.
Läs mer om utvärderingen av tandläkarutbildningarna här.
Läs mer om utvärderingen av tandteknikerutbildningarna här.
Läs mer om hur bedömningsprocessen har gått till här.
No related posts.
Tandläkarutbildningarna får följande betyg:
Umeå: hög kvalitet
Stockholm (KI): bristande kvalitet
Göteborg: hög kvalitet
Malmö: bristande kvalitet
Studenterna i Stockholm och Malmö bedöms få för lite kunskap om och förståelse för produkter och material som används inom tandvården och deras påverkan på allmänhälsa, munhälsa och miljö. I övrigt har utbildningarna hög eller mycket hög kvalitet på de examensmål som har utvärderats.
Utbildningarna i Umeå och Göteborg bedöms ha hög eller mycket hög kvalitet på alla examensmål som har utvärderats.
Av de fyra tandläkarutbildningarna får Umeås utbildning omdömet ”mycket hög kvalitet” på flest punkter.
Det är Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som har utvärderat utbildningarna.
“En kalldusch”
Björn Klinge, dekan vid odontologiska fakulteten i Malmö kommenterar utvärderingen:
– Det är en kalldusch att läsa UKÄ:s omdöme.
– Samtidigt är det ett examensmål som fäller hela omdömet, och man ska tänka på att omdömet speglar högskolans brist på att kunna redovisa måluppfyllelse. Det är inte studenternas förmågor eller färdigheter som UKÄ har utvärderat, säger han.
Granskar resultat
Enligt UKÄ speglar utvärderingen utbildningarnas resultat. ”I utvärderingarna granskas i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten”, står det i UKÄ:s beslut.
Bedömargruppen har granskat ett urval av åtta examensmål för tandläkarutbildningarna. Gruppen har sedan tittat på studenternas examensarbeten och skolornas självvärderingar samt tagit reda på studenternas uppfattning om hur väl utbildningen har skapat förutsättningar för att de ska nå målen i examensbeskrivningarna.
Måste förbättra
Utbildningar med bristande kvalitet uppfyller inte kvalitetskraven för högre utbildning. UKÄ ifrågasätter tillståndet att utfärda examen. Inom ett år måste skolorna åtgärda bristerna och informera UKÄ om vilka förbättringar som har gjorts.
Kvaliteten vid visa tandhygienistutbildningar brister också. Läs mer här.
Läs mer om tandteknikerutbildningarnas bristande kvalitet här.
Läs mer om hur bedömningsprocessen har gått till här.
Liknande artiklar:
la
la
la
la