Patienter är idag mer pålästa om sina diagnoser än tidigare och använder ofta internet som en »second opinion«. Vi tandläkare bör förvänta oss att patienterna kommer att kräva mer och bättre service av oss i framtiden.
Liknande artiklar:
↧
Internet – Vän, oVän eller iVän?
↧
Att använda video vid kommunikation med tandteknikern
Kommunikationen mellan tandläkare och tandtekniker kan förbättras med digital video. Tandteknikern får fördjupad information om patientens intraorala förhållanden, där underkäkens rörelser, munslemhinnans elasticitet, läpplinjen och tändernas färg enkelt kan ses.
Liknande artiklar:
↧
↧
Tandläkarstudenter presterar i topp
Antalet studenter på tandläkarutbildningarna som tar examen inom den utsatta studietiden ligger runt 86 %, visar en undersökning från Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Bara läkare och barnmorskor är enligt studien bättre på att fullfölja sin utbildning.
Även när det gäller prestationsgraden, som är ett mått på avklarade högskolepoäng, ligger tandläkarstudenter i toppskiktet med 96 %.
Enligt UKÄ:s studie har kvinnor högre prestationsgrad än män på nästan alla yrkesexamensprogram. På tandläkarprogrammet var skillnaden mellan könen däremot bara runt en procentenhet.
No related posts.
↧
Sköra äldre tappar kontakt med tandvården
Studien undersöker munhälsan hos personer som nyss flyttat till äldreboende. Hur deras tidigare tandvårdskontakter har sett ut kartläggs också. Det visar sig att många slutar gå till tandläkaren en tid innan de flyttar till ett äldreboende.
Studien är ett samarbete mellan Centrum för äldretandvård, Folktandvården Västra Götalandsregionen, institutionen för odontologi vid Göteborgs universitet och FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund.
Förhoppningen är att studien ska hjälpa personal och beslutsfattare inom tandvård och äldreomsorg att skapa rutiner som säkrar tandvårdskontakt och gör det möjligt att sätta in förebyggande åtgärder.
Liknande artiklar:
↧
Nytt centrum för äldretandvård i Uppsala
Med det nya centret vill Folktandvården i Uppsala län samla och sprida kunskap om äldres tänder och munhälsa.
– Att sammanställa kunskap om äldretandvård och se till att den blir tillgänglig för tandvårds- och vårdpersonal är en prioriterad fråga för folktandvården, säger Pia Gabre, chef för Kunskapscentrum för äldretandvård, på folktandvårdens hemsida.
Kunskapscentret ska särskilt fokusera på förebyggande tandvård. Prioriterat är också att hitta ett sätt att nå de hemmaboende äldre som har svårt att sköta sina tänder.
Särskilda centrum för äldretandvård finns sedan tidigare även i Göteborg och Stockholm.
Liknande artiklar:
↧
↧
Bettavvikelser ignorerades
Patienten hade undersökts och behandlats på kliniken sedan han var tre år gammal. Vid den planerade undersökningen vid nio års ålder 2010 kunde tänderna 13 och 23 inte palperas.
Tre röntgenbilder togs för lägesbestämning. Man noterade att anlag för tänderna fanns och planerade för en ny undersökning 18 månader senare.
Vid denna undersökning kunde tänderna 13 och 23 fortfarande inte palperas. Man beslutade då att avlägsna tänderna 53 och 63 och kalla patienten till ny undersökning ett år senare.
Tand 63 extraherades, och en och en halv månad därefter extraherades tand 53.
Vid den följande undersökningen ett år senare togs nya röntgenbilder av tänderna 13 och 23, men nu upptäckte man att tand 13 hade resorberat delar av roten på tand 12.
Läs mer i Tandläkartidningen nr 2, som kommer ut den 30 januari.
No related posts.
↧
Fel i remissen ledde till felextraktion
Som ett led i en tandregleringsbehandling på specialistkliniken remitterades patienten till allmäntandvårdskliniken för att få två permanenta tänder extraherade. Allmänkliniken brukar utföra den förberedande behandlingen.
För den ena tanden angavs fel tandnummer i remissen, vilket ledde till att en annan tand än den avsedda extraherades. Detta upptäcktes när remissvaret kom tillbaka till specialistkliniken.
Patientens tandreglering blir som en följd av detta mer komplicerad och kommer att ta längre tid. Prognosen bedöms dock som god.
Läs mer i Tandläkartidningen nr 2, som kommer ut den 30 januari.
No related posts.
↧
Nya belägg för statiners effekt mot parodontit
Tidigare fynd har gett upphov till hypotesen att behandling med blodfettssänkande statiner skulle kunna motverka parodontit. Nu styrker en tysk hälsostudie den hypotesen. Behandling med statiner under drygt fem år verkar ge en cirka 30-procentig skyddseffekt mot parodontit.
Läs mer i Tandläkartidningen nummer 2 2014 som kommer den 30 januari.
No related posts.
↧
Folktandvård blev Årets marknadsförare
Hur känns det att få ett sådant pris?
– Det känns naturligtvis bra, lite omtumlande. Det är roligt att en offentlig verksamhet kan vara med och konkurrera om ett marknadsföringspris. Vi ser det som en kvalitetssäkring för hela vårt arbete.
Hur har ni firat?
– Alla kliniker har fått tårtor.
Varför vann ni?
– Jag tror att Marknadsföreningen som delar ut priset såg att vi har en bra mix och att vi har varit tydliga i vår kommunikation. Vi har använt oss av olika kanaler, både radio, tv och sociala medier. Marknadsföreningen har också uttryckt att vi har ett glatt och piggt material.
Vad ligger bakom framgången?
– Vi har försökt att tänka i nya banor, hur når vi de målgrupper vi vill nå? Framför allt har vi velat få unga vuxna att gå regelbundet till tandläkaren. Därför genomförde vi under 2013 en kampanj om frisktandvård samt en mer faktabaserad kampanj. Vi har uppmanat folk att gå in på hemsidan och startat möjligheten att boka tider via webben.
Vad har det gett för resultat?
– Vi har inte mätt siffrorna än men det ser bra ut.
Varför behöver folktandvården vara bra på marknadsföring?
– Det är viktigt att visa att vi är ett bra alternativ med hög kompetens. Det är också viktigt att kunna nå ut med korrekt information till de patienter som inte besöker tandvården så ofta. Det pratas mycket om att det är dyrt att gå till tandläkaren men med till exempel frisktandvården vet man vad det kommer att kosta.
Vad har ni fått för reaktioner på priset?
– Jag har fått gratulationer hela dagen. Alla gläds med oss, inte bara landstinget utan vi ser det även i Twitterflödet. Jag tror att vi har ett bra rykte och nu har många års arbete gett resultat.
Vad händer nu?
– Nu ska vi bestämma vad vi ska fokusera på under 2014.
Har du några tips till övrig folktandvård i landet vad gäller marknadsföring?
– Jag tycker att folktandvården i Sverige generellt är duktig på marknadsföring. Men det skulle väl vara att titta mer på sociala medier, det är framtiden.
Liknande artiklar:
↧
↧
Rökare och icke-rökare kan behöva olika implantat
För personer med parodontit var den senare modellen av oxiderade implantat lika bra för rökare som för icke-rökare över fem års tid. Men den äldre modellen av vanliga svarvade implantat fungerade bättre för icke-rökare och betydligt sämre för rökare, visar en svensk studie.
Läs mer i Tandläkartidningen nummer 2 2014 som kommer den 30 januari.
No related posts.
↧
Fler barn går till privattandvården
Majoriteten av alla barn och ungdomar går hos folktandvården i samtliga landsting och regioner, men andelen som är listade hos andra vårdgivare ökar nästan överallt.
Totalt i landet har andelen barn och ungdomar som går hos privattandläkare ökat med fyra procentenheter, från tio procent 2008 till 14 procent 2012.
Andelen är störst i Kronoberg och Halland – 29 procent, och minst på Gotland och i Dalarna, där alla går hos folktandvården.
Läs mer i Tandläkartidningen nummer 2 2014.
la
laLiknande artiklar:
↧
Här står de äldre i fokus
Akademiskt centrum för äldretandvård (Act) ligger i ett nybyggt hus på Stockholms sjukhem på Kungsholmen i centrala Stockholm.
Act består av en klinik med inriktning på medicinsk tandvård för äldre patienter. Här pågår också forskning, utbildning och kompetensutveckling.
– Det fina är att vi får ihop allting under ett tak, säger Pia Skott, klinikchef på Act. Hon ansvarar för centrets kliniska verksamhet medan Inger Wårdh, lektor vid Karolinska institutet, ansvarar för forskningen.
Centret invigdes i oktober förra året i lokaler på sammanlagt runt 400 kvadratmeter.
Kliniken är modern och ändamålsenlig. Det finns sex rymliga behandlingsrum. Samtliga är handikappanpassade och har exempelvis personlyft i taket.
Tonvikt på profylax
Sterilen ligger i mitten av kliniken och präglar miljön med sina gröna kakelväggar. En matchande grönblommig gardin i ett utrymme bredvid kan dras för om någon i rullstol eller sjukhussäng behöver vara i fred.
la
la
la
laKliniken präglas av ett lugnt och skonsamt tempo. Fyra tandläkare och fyra tandhygienister siktar tillsammans på 5 000 patientbesök per år. Stor tonvikt ligger på profylax.
Jenna Pekmic, tandläkare vid Act tar emot en rullstolsburen patient tillsammans med tandsköterskan Margarita San Martin.
Ambitionen är att multisjuka äldre patienter ska vara infektionsfria i munnen.
– Många dementa patienter är borta från tandvården under en lång period. Vi är vana att se äldre människor med bett som kanske skrämmer nyutexaminerade tandläkare, säger Jenna Pekmic.
– När patienterna så småningom får kontakt med tandvården igen försöker vi hålla det som finns kvar friskt.
Jenna Pekmic och Margarita San Martin har arbetat ihop i tio år. Liksom andra anställda på Act jobbade de tidigare på enheten för medicinsk tandvård på Sabbatsbergs sjukhus. Även många av patienterna har följt med till den nya kliniken.
Fräscha lokaler
– Det är kul att få nya lokaler anpassade för äldre patienter, tycker Jenna Pekmic.
Det underlättar inte bara för personalen och patienterna, utan även för färdtjänsten, medföljare och andra.
Under vårterminen kommer Jenna Pekmic att handleda tandläkare med utomeuropeisk examen. För att få svensk tandläkarlegitimation måste de komplettera sin utbildning. Ett led i det är en kurs i gerodonti, som alla tandläkarstuderande på KI går under det sista året på utbildningen. Bland annat får studenterna klinisk handledning en dag vardera under vårterminen.
– Det kommer många studenter till Act, säger Inger Wårdh, som är kursansvarig för blivande tandläkare och tandhygienister.
– Vi har också fler som gör examensarbeten här. Det finns goda möjligheter till handledning. Act har en akademisk programgrupp och erfarna forskare från olika ämnesområden är knutna på deltid till den.
Akademiskt centrum för äldretandvård hoppas kunna förbättra äldres tandhälsa med hjälp av bra tandvård. En annan ambition är att förbättra äldretandvården generellt genom forskning, undervisning och kunskapsspridning.
Vill hjälpa “bortglömda”
Act behandlar både äldre från särskilda boenden och hemmaboende i Stockholms län, främst i centrala Stockholm. Framför allt vill Pia Skott ta emot kroniskt sjuka äldre som bor hemma. Hittills har de ofta “glömts bort”.
– Äldre som bor på särskilda boenden har en rimligt fungerande tandvård, men många äldre som bor hemma har inte det, säger hon.
Allt fler bor i dag hemma långt upp i åren, även när de har blivit sjuka och omvårdnadsberoende. De allra flesta har egna tänder kvar. Så länge de är friska, har äldre ofta samma tandvårdsbehov som personer i 60-årsåldern. Bekymren kommer när hälsan försämras.
Många multisjuka som bor hemma får inte den tandvård de behöver. Det kan finnas ett glapp på flera år då de är för friska att komma in på särskilda boenden, för friska att få rätt till uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård, men för sjuka att orka sköta munhälsan tillräckligt bra på egen hand. Samtidigt börjar de prioritera bort eller utebli från tandvårdsbesöken.
Att förändra attityder och öka kunskap hos exempelvis biståndsbedömare och vårdpersonal är ett sätt att förbättra läget.
En tredjedel av Sveriges kommuner tar sällan eller aldrig upp munhälsa och tandvård vid biståndsbedömning, visar en kartläggning som Sveriges Tandläkarförbund gjorde förra året. Med bättre kunskap skulle sannolikt fler äldre med stora behov kunna få uppsökande och nödvändig tandvård innan det är för sent att rädda tänderna.
Många personer som vårdar äldre i vardagsmiljön har begränsade kunskaper om den geriatriska munnen och hur munvården ska skötas. Om de lär sig upptäcka när de äldre behöver hjälp med tandborstning och övrig munvård och hur de bäst kan gå till väga, kan det få stor betydelse.
Alla har inte råd
Ekonomin är ett bekymmer för en del äldre. Många med ökande tandvårdsbehov måste betala en så stor del av kostnaderna själva att de upplever att de inte har råd.
Äldre som har stora tandvårdsbehov på grund av vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar har rätt till tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift, men det gäller relativt få.
En del har rätt till uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård, men många anses vara för friska om de exempelvis klarar sig utan tillsyn på natten.
Andra kan få särskilt tandvårdsbidrag (STB) på upp till 1 200 kronor per år om de har ett stort behov av förebyggande tandvård på grund av vissa långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar.
– Men många har inte nödvändig tandvård, F-kort eller STB, konstaterar Pia Skott.
Forskar och informerar
Förutom tandvård pågår också forskning vid Act. Den leds av Inger Wårdh, lektor på Karolinska institutet (KI). Hon jobbar cirka halvtid på Act och halvtid på KI. En dag i veckan jobbar hon också på Stockholms sjukhems forsknings- och utvecklingsavdelning.
Fem folktandvårdsanställda tandläkare och tandhygienister på Act forskar inom ramen för Act på arbetstid, i genomsnitt en dag i veckan.
Forskningen har en klinisk inriktning inom tre fokusområden:
- samband mellan orala sjukdomar och allmänsjukdomar hos äldre
- behandlings- och omvårdnadsaspekter på munvård hos äldre i ett multiprofessionellt perspektiv (det orala omhändertagandet av äldre)
- samband mellan kognitiv funktion och sensomotoriska störningar i tuggapparaten orsakade av tandförluster eller tandrestaureringar (tuggning och kognition).
En annan viktig uppgift för Act är att sprida information och kunskap om munhälsa och munvård.
– Vi jobbar med hemtjänsten, primärvården, dagvården, patientföreningar och handikapporganisationer, berättar Pia Skott.
Act tar också emot studiebesök och auskultanter. Förutom blivande tandläkare och tandhygienister, kommer personal från folktandvårdens allmäntandvårdskliniker och även sjuksköterskor och andra yrkesgrupper inom äldrevården på besök.
Liknande artiklar:
↧
Framställning av protetiska konstruktioner
I dag kan alla nödvändiga produktionssteg för framställning av dentala rekonstruktioner utföras med CAD/CAM-teknologi. CAD/CAM erbjuder goda förutsättningar för hög precision och bra materialhantering, men det gäller inte alla system. Endast välbeprövade och kliniskt testade material och tekniker bör därför användas för kliniskt bruk.
Liknande artiklar:
↧
↧
Digitala avtryck – för- och nackdelar
Man kan idag ta digitala intraorala avtryck för de vanligaste protetiska konstruktionerna. Några av fördelarna är att man inte behöver använda något avtrycksmaterial i patentens mun, att potentiella felkällor vid framställning av arbetsmodellen elimineras och att arkiveringen förenklas. De främsta nackdelarna är en hög investeringskostnad, ett litet urval av produkter och begränsade indikationer. Dessutom går utvecklingen så fort framåt att man riskerar att sitta med en omodern produkt kort efter att den har införskaffats.
Liknande artiklar:
↧
Så påverkar digitala medier lärande och undervisning
Informations- och kommunikationstekniken (IKT) har etablerat sig inom lärande och undervisning. Användningen av mobilt datanät ger större frihet att välja tid och plats för studier. De digitala miljöerna underlättar simulerade övningar i odontologiska ingrepp och bedömning av studieprestationerna. Den digitala tekniken ökar också tandläkarens möjlighet till livslångt lärande och att patienterna därmed får bästa möjliga behandling.
Liknande artiklar:
↧
Hantering av digitala bilder
Digital avbildning och tillhörande IT-system har inneburit stora förbättringar av den dentala röntgentekniken vad gäller arkivering, överföring, efterbehandling, analys och granskning av bilder. Det är avgörande att man förstår betydelsen av olika dataformat och möjligheterna med metoderna för 3D-avbildning i det maxillofaciala området. För tillförlitliga diagnostiska resultat måste hela avbildningskedjan kvalitetssäkras.
Liknande artiklar:
↧
Kåren på väg mot balans
I rapporten har Socialstyrelsen jämfört läget 2011 med tidigare år.
2011 fanns 8 524 tandläkare varav 7 604 arbetade kliniskt. I förhållande till befolkningen har antalet kliniskt verksamma tandläkare minskat med tio procent sedan 1995 och med fyra procent mellan 2006 och 2011.
Fler kvinnor
Medianåldern för tandläkare var 52 år 2011. Andelen 65-åringar och äldre ökade från två procent 1995 till sju procent 2011.
Andelen kvinnliga tandläkare har ökat. 2011 utgjorde kvinnorna 53 procent av kåren mot 43 procent 1995. Andelen kvinnor är högre bland yngre tandläkare.
Liknande artiklar:
↧
↧
Statskontoret granskar folktandvårdens redovisning
Uppdraget kommer från regeringen och ska redovisas till socialdepartementet senast den 15 december i år.
Om det behövs kommer Statskontoret också att föreslå ytterligare åtgärder som kan göra redovisningen lättare att förstå.
Läs mer i regeringens beslut om uppdraget.
Liknande artiklar:
↧
Fler specialister i privat tandvård
2011 fanns 1 014 specialisttandläkare varav 849 arbetade kliniskt. Sedan 2006 har andelen minskat med tre procent.
Inom ortodontin fanns flest specialister, 266, oral kirurgi 143, oral protetik 130, parodontologi 97, pedodonti 80, endodonti 49, radiologi 48 och bettfysiologi 36.
Av specialisterna arbetade 77 procent i offentlig regi 2011 jämfört med 87 procent 1995.
Medianåldern var 55 år. Andelen som 2011 var 55 år eller äldre ökade från 15 procent 1995 till 33 procent 2011.
Andelen som var äldre än 65 år ökade från tre procent 1995 till sexton procent 2011.
Andelen kvinnliga specialister har ökat och utgjorde 2011 44 procent jämfört med 33 procent 1995.
Liknande artiklar:
↧
Landstingsanställda varnas för att rösta rött
En vänsterregering skulle enligt Moderaterna ”chockhöja” arbetsgivaravgiften för anställda som är under 25 år. Det skulle innebära att kostnaderna för yngre medarbetare skulle öka så mycket att många unga riskerar att få sparken.
” … för en stor arbetsgivare som Stockholms läns landsting riskerar en vänsterregering att bli en mycket dyrköpt historia”, skriver Moderaternas Kristoffer Tamsons i ett öppet brev till de anställda.
“Känns lite desperat”
Chaim Zlotnik, lokalavdelningsordförande på Tjänstetandläkarna i Stockholm tar brevet med en axelryckning.
– Det känns lite desperat och förvånande att en Stockholmspolitiker från ett alliansparti känner sig nödd att skriva ett sådant brev.
– Men han har givetvis både en rättighet och som politiker en skyldighet att uttrycka sina åsikter. I brevet redovisar han sin sanning om vad som kommer att hända vid ett eventuellt maktskifte.
Liknande artiklar:
↧