I juli 2013 blev landstingen skyldiga att erbjuda papperslösa samma subventionerade tandvård och övrig hälso- och sjukvård som vuxna asylsökande, men begreppet ”vård som inte kan anstå” har inte varit lätt att tolka. Därför fick Socialstyrelsen uppdraget att förtydliga hur begreppet ska tillämpas.

Det är inte etiskt möjligt att ange vilka diagnoser, tillstånd eller åtgärder som omfattas av begreppet vård som inte kan anstå, anser Socialstyrelsen.

”Vad som är vård som inte kan anstå får avgöras i det enskilda fallet av den behandlande läkaren eller tandläkaren. I detta har Socialstyrelsen stöd av de samlade vårdprofessionerna”, står det i rapporten.

Informationen om skyldigheten att erbjuda vård som inte kan anstå till papperslösa är i dag ofta svårtillgänglig och ibland missvisande. Det gäller särskilt informationen om tandvården, skriver Socialstyrelsen.

Läs rapporten här.

Liknande artiklar:

1. Vårdorganisationer förkastar begreppet ”vård som inte kan anstå”
2. ”Vård som inte kan anstå” ska förtydligas
3. Papperslösa barn får rätt till tandvård

”Då jag detta år påbörjar min fjärde termin på tandläkarprogrammet slås jag av den bittra insikten att jag kanske inte kommer att kunna fortsätta bedriva mina studier. När jag har föreslagit en praktisk lösning – där jag följer Socialstyrelsen föreskrifter, inte riskerar min eller patientens hälsa samtidigt som jag täcker mina armar – beslutade de ansvariga för klinikverksamheten att det inte går”, skriver hon i en debattartikel i Aftonbladet.

”Att beslöjade kvinnor ska ställas inför dilemmat att antingen genomgå en utbildning eller gå emot sin tro och tillåta inskränkningar i deras mänskliga rättigheter… ger stora konsekvenser för individen i fråga, som blir antingen tvungen att lämna sin utbildning eller äventyra sin frihet att utöva sin tro.”

”Det finns dock, enligt de kunskapsunderlag som Socialstyrelsens föreskrifter är baserade på, inga vetenskapliga bevis på att långärmad skyddsklädsel innebär en större smittorisk än kortärmad när den är för engångsbruk och är patientbunden. Trots detta finns en stor ovilja inom vården att ge utrymme för långärmad skyddsklädsel”, skriver Nema Abdihakim.

Nu har hon vänt sig till Diskrimineringsombudsmannen (DO).

No related posts.

Utredaren ska se över ett flertal delar av tandvårdsstödet.

Huvuduppgiften blir att granska hur kontrollen av kostnaderna för stödet fungerar samt om huvudmålen med reformen uppfylls, det vill säga att bibehålla god tandhälsa hos individer med inga eller små tandvårdsbehov och att göra det möjligt för dem med stora behov att klara detta till en rimlig kostnad.

I uppdraget ingår också att analysera besöksfrekvensen i olika grupper, föreslå vilken eller vilka aktörer som ska ha ansvaret för information om tandvårdsstödet och hur informationen kan nå ut bättre, se över om Socialstyrelsens tandhälsoregister uppfyller målen, analysera hur prisjämförelsetjänsten fungerar och eventuellt komplettera tjänsten med kvalitetsindikatorer.

Utredaren ska presentera sina slutsatser senast den 31 augusti 2015.

Liknande artiklar:

1. Bakläxa för regeringen om tandvårdsstödet
2. Ny granskning av tandvårdsstödet
3. Het debatt om tandvårdsstödet

I studien har 32 utbildningar undersökts. Sett till livslön tjänar männen mest inom yrkena ingenjörer, ekonomer och samhällsvetare. Minst är skillnaderna inom vård- och omsorgsyrken, men även där tjänar männen mer eftersom de i högre grad än kvinnor är chefer.

– En av orsakerna till resultaten är att kvinnor arbetar inom yrken som har betydligt lägre lönenivåer än män. Kvinnor tar också ett större ansvar för hem och familj än männen, säger Sacos ordförande Göran Arrius i ett pressmeddelande.

Inom tandläkarkåren är dock skillnaderna i livslön små – en procent till männens fördel, en skillnad som kan komma att minska eftersom allt fler kvinnor utbildar sig till tandläkare.

I mätningen har man utgått från lönestatistik från organisationer och företag med minst tio anställda.

Se hela statistiken på Sacos hemsida.

Liknande artiklar:

1. Tandläkare i Jönköping har högst medianlön

Det visar en granskning som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har gjort.

Referenspriserna beräknas utifrån produktionskostnaderna i tandvården. Priset som tandvården tar ligger ofta nära referenspriserna. Patienten betalar ett pris som ligger högst tio procent över referenspriset i 75 procent av fallen, visar TLV:s analys.

”Har en styrande effekt”

– Referenspriserna har en styrande effekt. Det är därför viktigt att vi ser över modellen så att vi är säkra på att referenspriserna ligger på rätt nivå, säger TLV:s generaldirektör Sofia Wallström i ett pressmeddelande.

Att referenspriserna faktiskt har en direkt påverkan på tandvård framgår exempelvis av att vårdgivarna ändrar sina priser i samband med referensprisändringar även när förändringarna av referenspriserna inte har berott på förändrade produktionskostnader.

Analysen visar också att de yngsta och äldsta vuxna med lägst inkomst får minst stöd. Läs mer här.

Liknande artiklar:

1. Yngre och äldre med låg inkomst får mindre stöd
2. Konkurrensverket utreder referenspriser
3. Många ändringar i tandvårdsstödet

Det visar en analys om fördelningen av det statliga tandvårdsstödet som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har gjort.

Nu vill TLV:s chefsekonom Douglas Lundin att myndigheten tar reda på hur tandvårdsstödet fördelas efter vårdbehov i relation till olika inkomstgrupper.

Små skillnader i övriga grupper

TLV:s analys visar att det inom andra åldersgrupper än just de yngsta och äldsta är små skillnader mellan olika inkomstgrupper när det gäller hur mycket som betalas ut i tandvårdsstöd.

– Personer med olika inkomster konsumerar ungefär lika mycket tandvård och får lika stor del av det statliga tandvårdsstödet, säger Douglas Lundin i ett pressmeddelande.

Låginkomsttagare besöker tandvården mer sällan än höginkomsttagare och väljer billigare åtgärder, men de konsumerar mer tandvård per besök.

Analysen visar också att referenspriserna påverkar tandvårdens faktiska priser. Läs mer här.

Liknande artiklar:

1. Tandvårdsstödet når inte hela befolkningen
2. Bakläxa för regeringen om tandvårdsstödet
3. Ny granskning av tandvårdsstödet

Åtminstone enligt den lista som tidningen Dagens Samhälle har sammanställt.

Eva Ljung blev landstingsdirektör i Uppsala län 2013 och var innan dess tandvårdsdirektör för folktandvården. Hon är ny på listan och seglar alltså rakt in på plats 6.

På plats 93 av välfärdens hundra viktigaste kvinnor finns också vd:n för Folktandvården Stockholm, Ann-Charlotte Frank Lindgren. Även hon är utbildad tandläkare och har tidigare bland annat varit tandvårdsdirektör och chef för vuxentandvården i Stockholms län.

Carola Lemne, Praktikertjänsts koncernchef som lämnar sin post i maj, återfinns på plats 10.

Hon kvalar även in på Veckans Affärers lista över näringslivets mäktigaste kvinnor. Där är hon en av de 30 kvinnorna med mest makt inom kategorin direktörer.

Liknande artiklar:

1. Praktikertjänsttoppar på maktlista
2. Tandläkare blir landstingsdirektör
3. Tandläkare blir landstingsdirektör

Patienten, en 77-årig man, genomgick en fixturoperation. Vid operationen tappade tandläkaren kontrollen över skruvmejseln, som föll ner i patientens svalg.

Trots en snabb reaktion från tandläkaren lyckades denne inte fånga upp skruvmejseln.

Patienten fick lätt hosta och tandläkaren misstänkte att mejseln hade hamnat i lungan.

Patienten skickades akut till sjukhuset för omhändertagande.

Läs mer i Tandläkartidningen nummer 4, som kommer ut den 13 mars.

No related posts.

82 procent av dem som arbetar inom tandvården är kvinnor men andelen kvinnliga företagsledare stannar på 44 procent.

Det visar en rapport som Vårdföretagarna har tagit fram, med siffror från Statistiska centralbyrån.

Tandvården sticker därmed ut som den enda delbransch inom vård och omsorg där fler företag leds av en man än av en kvinna.

Inom privat driven vård och omsorg i stort är 54 procent av företagsledarna kvinnor, enligt rapporten.

Liknande artiklar:

1. Allt fler tandläkare är kvinnor
2. Kåren på väg mot balans
3. Fördubblat antal hygienister

Den 19-åriga patienten hade undersökts vid 9, 11, 13, 15, 17 och 19 års ålder. Ingen vård hade utförts vid dessa tillfällen.

Vid undersökningen då patienten var 13 år var de permanenta hörntänderna markerade som saknade i status, men ingen kontroll av deras läge gjordes. Mallarna för uppföljning av bettutveckling användes inte vid något av besöken.

På grund av misstaget kommer den behandlande tandläkaren att hållas under uppsikt av IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

Läs mer i Tandläkartidningen nummer 4, som kommer ut den 13 mars.

No related posts.

Det visar en tillsynsrapport från Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Även händelser som rör fördröjd, utebliven eller felaktig behandling är vanliga, liksom medicinska komplikationer till exempel en brännskada.

Rutiner följs inte

Den vanligaste orsaken bakom de anmälda händelserna är brister i organisationen av verksamheten, till exempel att rutiner följs dåligt.

En vanlig orsak är också att personalen saknat tillräcklig kompetens eller erfarenhet för uppgiften. Enligt rapporten anger vårdgivaren ofta att personalen i dessa fall inte fått tillräcklig introduktion eller stöd av en mer erfaren kollega.

I rapporten har IVO analyserat 88 beslut i anmälningar av tandvården enligt Lex Maria.

Liknande artiklar:

1. “Tillsynen ska bli effektivare”
2. Lex Maria – stort mörkertal
3. IVO vill se ändring i patientsäkerhetslagen

Eltandborste var inte bättre än manuell tandborste för äldre patienter som bor på sjukhem, visar norsk studie.

Läs mer i Tandläkartidningen nummer 4 2014 som kommer den 13 mars.

No related posts.

Mellan 1995 och 2011 har tandhygienisterna ökat i andel i stort sett varje år i förhållande till tandläkare, visar Socialstyrelsen statistik. Och enligt deras prognoser kommer utvecklingen att fortsätta.

Förändringar sker inom såväl folktandvården som privattandvården. Inom Praktikertjänst finns i dag 0,56 tandhygienister per tandläkare.

– Vi går mot allt mer teamtandvård, och målet för framtiden är 1:1, säger Kerstin Wilson, marknadschef för affärsområde tandvård.

Målet är lika många

Även Smile, som i dag har 0,75 tandhygienister per tandläkare, strävar mot det förhållandet.

– Nystartade kliniker kräver fler tandläkare, men när de går in i en mognare fas räknar vi med att ha ungefär lika stor andel, säger vd David Halldén.

Siffrorna, som visar att Kronoberg har lägsta andel tandhygienister i förhållande till tandläkare (se grafik nedan), innefattar även privattandvården. Folktandvården i Kronoberg har i dag 0,67 tandhygienister per tandläkare.

– Målet till 2020 är att de ska vara lika många, säger Annika Kahlmeter, chef för Tandvårdscentrum.

Samma mål har folktandvårdsbolaget i Skåne.

“Klok politik”

I Gävleborg och Värmland finns redan i dag fler tandhygienister än tandläkare.

– Vi gjorde en satsning på fler tandhygienister 2005 för att mer insatser behövs i det förebyggande arbetet. Jag tror att det medverkat till att befolkningen i länet har bättre tandhälsa, säger vd Maria Lönnbark.

Yvonne Nyblom, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening, ser utvecklingen mot allt fler tandhygienister i landet som en medveten strategi.

– De regionala behoven måste styra. Men allmänt sett är det är en klok politik för både patienter och verksamhet att satsa på en hög andel tandhygienister, säger hon.

Liknande artiklar:

1. Fördubblat antal hygienister
2. Kåren på väg mot balans
3. Kärlek på klinik håller länge

Elisabeth Eklund gick ut Karolinska institutets tandläkarutbildning i våras. I augusti 2013 anställdes hon som trainee av Praktikertjänst och sedan dess jobbar hon hos Claes Karlsson, privattandläkare i Eskilstuna.

Steget dit var naturligt. Det började vårterminen 2012 när Elisabeth fick en mentor, Claes, genom Tandläkarförbundets studerandeförening. Hon gick termin åtta på KI och tyckte att mentorprogrammet var ett bra komplement till vardagen på KI.

– Jag åkte till kliniken i Eskilstuna så ofta jag kunde komma ifrån skolan. Det blev ungefär en gång i månaden, berättar hon.

•  

  http://www.tandlakartidningen.se/wp-content/uploads/2014/03/etuna15.jpg

  Tandläkare Claes Karlsson.

  la

•  

  http://www.tandlakartidningen.se/wp-content/uploads/2014/03/etuna14.jpg

  Tandläkare Elisabeth Eklund.

  la

•  

  http://www.tandlakartidningen.se/wp-content/uploads/2014/03/etuna6.jpg

  Patienten behöver en ny krona. Elisabeth Eklund ska ta silikonavtryck.

  la

Hon rekommenderar tandläkarstuderande att få så mycket praktisk erfarenhet som möjligt under utbildningstiden, till exempel genom mentorprogrammet och sommarjobb.

– Det ger otroligt mycket att vara ute i verksamheten. Det är helt annat än att vara på skolan.

Det ger ett extra djup att höra hur tandläkare i verksamhet med sina patienter resonerar och man får se hur teamarbetet fungerar i praktiken.

Hon auskulterade och assi­sterade och fick en inblick i hur det var att arbeta inom Praktikertjänst.

– Mentorsprogrammet gjorde de sista tre terminerna på tandläkarutbildningen mycket roligare, tycker Elisabeth.

Under utbildningstiden hade hon även sommarjobb på folktandvården i Luleå och Karlstad efter termin fyra, sex, och åtta. Där trivdes hon också bra.

Claes Karlsson kallar Elisabeth Eklund för “ett fynd”.

– Det är spännande när en ny person kommer in i gruppen. Elisabeth passade in på en gång.

Han skojar om begreppet “vetenskap och beprövad erfarenhet”:

– Hon är vetenskap och jag är beprövad erfarenhet, säger han.

– Min utbildning är över 30 år gammal. Jag har fått många bra tips av henne.

Utvecklas i egen takt

Elisabeth Eklund berättar om vad traineeåret innebär.

– Praktikertjänst betalar min lön, inte Claes. Under traineeåret får jag utvecklas i min egen takt.

Det innebär till exempel att hon fram till årsskiftet arbetade tillsammans med “sin” tandsköterska på ett behandlingsrum, men numera oftast jobbar på två.

En annan fördel med att vara trainee är att Claes kan ägna sig åt att vara Elisabeths handledare utan att samtidigt behöva vara hennes chef.

Under året ingår också fem kursdagar om management och verksamhetsplanering (Addera workshops 1–3) samt fem kursdagar som hon får välja själv.

– Jag har valt kurser om implantat och protetik eftersom jag är intresserad av protetik. Jag är också intresserad av barntandvård, så det kanske blir en kurs om det också.

För att bli anställd som trainee måste det finnas en tandläkare som har tillräckligt många behandlingsrum och patienter, så Elisabeth hade “tur”.

Än så länge har Elisabeth Eklund inga planer på att själv bli ansvarig för en verksamhet inom Praktikertjänst. När traineeåret tar slut i augusti är det tänkt att hon ska fortsätta på mottagningen och att Claes Karlsson ska bekosta hennes lön.

Till dess hoppas de kunna ta emot lite fler patienter än dagens drygt 1 800. En lördag i mars ordnar de till exempel en familjedag för att locka fler barn.

Farmors förslag

På gymnasiet övervägde Elisabeth alla möjliga yrken men visste inte vad hon ville bli. Det var hennes farmor som föreslog tandläkare på skoj.

– Jag funderade på att bli läkare men bestämde mig för att jag inte ville ha ansvaret för liv och död. Efter hand kom tandläkaryrket högre och högre upp på listan. Till slut stod valet mellan tandläkare och helikopterpilot.

Hon är nöjd med sitt val.

– Tandläkaryrket är i stort sett som jag föreställde mig, men de allra flesta dagar är bättre än jag trodde att de skulle vara. Det är ett så himla roligt jobb!

Liknande artiklar:

1. Mentorprogrammet naturlig väg till arbetslivet

1. En av 100 fick antibiotika
2. Mycket antibiotika skrivs ut i storstäderna
3. Antibiotika direkt vid svår parodontit

1. Antibiotika för systemiskt bruk
2. En av 100 fick antibiotika
3. Mycket antibiotika skrivs ut i storstäderna

Svaret beror bland annat på balansen mellan antalet tandläkare som lämnar landet och antalet som flyttar hit från andra länder, enligt en ny rapport från Socialstyrelsen. Prognosen har publicerats vart tredje år sedan 2004.

Socialstyrelsen redovisar faktiska siffror fram till 2011, då runt hälften av landets tandläkare var över 50 år. Prognoserna bygger sedan på gissningar om när äldre tandläkarna kommer att gå i pension, hur många tandläkare som kommer att flytta utomlands för att jobba och hur många som flyttar hit från utlandet för att jobba.

Enligt en prognos blir det färre tandläkare 2025 och enligt en annan blir det fler.

Läs mer i rapporten Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården – åren 2012-2025.

Liknande artiklar:

1. Kåren på väg mot balans
2. Allt fler tandläkare är kvinnor
3. Fler specialister i privat tandvård

Det sa Richard G Watt, professor i samhällsodontologi vid University College London, när han talade på ett seminarium om framtidens tandvård som Folktandvården höll i Stockholm i går, torsdag.

På seminariet, där en rad lokalpolitiker från runt om i landet deltog, berättade också Birgitta Haglund från Folktandvården i Värmland om deras goda erfarenheter av frikstandvårdsavtal, framför allt för unga vuxna.

Totalt i landet hade vid årsskiftet knappt 563 000 personer tecknat friskvårdsavtal med folktandvården.

Representanter från folktandvården argumenterade på seminariet för att frisktandvård ska omfattas av högkostnadsskyddet, vilket det inte gör i dag.

Liknande artiklar:

1. Stor hälsoekonomisk studie om frisktandvård startas
2. Friska väljer frisktandvård

Det framgår av “Den mörka och okända historien – en vitbok om övergrepp och kränkningar av romer och resande i Sverige under 1900-talet” som presenterades i dag av integrationsminister Erik Ullenhag.

Romer utsattes för systematisk kartläggning och registrering under hela 1900-talet, visar boken.

Samtliga romer som hade registrerats av zigenarkonsulter i Stockholm undersöktes 1962 till 1963. Dessutom ingick familjer från Finland och Spanien som flyttade till Stockholm under undersökningsperioden.

Sammanlagt 328 personer kartlades med hjälp av ett 20-sidigt journalformulär med detaljerade frågor.

Personerna registrerades som ”helzigenare”, ”halvzigenare” eller som ”icke-zigenare” gifta med zigenare.

Förutom information om deras tandvård registrerades uppgifter om hälsokontroller, vaccinationer, kostvanor, sömnvanor och kroppshygien, bland mycket annat.

Undersökningar utfördes på S:t Görans sjukhus och i samband med hembesök som gjordes utan förvarning.

Varje person som ingick i rapporten tilldelades en Z-journal och ett sammanfattande utlåtande skickades till en rad myndigheter.

Boken ”Den mörka och okända historien – vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet” har tagits fram av arbetsmarknadsdepartementet för att visa omfattningen av romers utsatthet under 1900-talet.

No related posts.

– Sammanslagningen är naturlig eftersom Colosseum och Smile drivs av samma höga målsättning vad gäller utveckling och kvalitet. Vi vill erbjuda Sveriges och Nordens bästa tandvård och vara den bästa arbetsgivaren i vår bransch, säger Colosseums koncernchef Per Rehnberg i ett pressmeddelande.

Colosseums koncernchef Per Rehnberg kvarstår som koncernchef för det nya bolaget medan Smiles VD David Halldén blir chef för den svenska verksamheten. Colosseums styrelseordförande Lennart Nylander fortsätter sitt uppdrag för det gemensamma bolaget.

Gick med förlust

Smileklinikerna startades 2006 och har 15 kliniker på 14 orter i Sverige.

Norska Colosseum startades 2007 och beskriver sig som ”Nordens största tandvårdskedja” med tjugosex kliniker.

Tillsammans har det nybildade företaget 41 kliniker varav 25 i Sverige, 13 i Norge och 3 i Danmark.

Både Smile och Colosseum gick med förlust förra året. Läs mer i Växande bolag utmanar tandvårdsjätten.

Liknande artiklar:

1. Växande bolag utmanar tandvårdsjätten